Kustbevakningen har infört en ny utbildning som tränar besättningar i att navigera när satellitpositionen försvinner eller ljuger. Bakgrunden är det kraftigt ökade antalet störningar av GNSS-signaler i svenska och närliggande farvatten, framför allt i sydöstra Östersjön. Målet är att varje besättning ska kunna hålla kursen med död räkning, gyro och logg även när plottern slutar fungera som referens. Kustbevakningen har själv beskrivit satsningen som ett sätt att höja förmågan att hantera GNSS-störningar.
Det här berör inte bara myndighetsfartyg. Störningarna träffar alla som har en GPS ombord, inklusive fritidsbåten på väg till Gotland.
Jamming tar bort positionen, spoofing byter ut den
GNSS är samlingsnamnet för de satellitbaserade navigationssystemen: GPS, Glonass, Galileo och Beidou. Skillnaden mellan de två störningstyperna spelar roll för hur du upptäcker dem.
| Jamming | Spoofing | |
|---|---|---|
| Vad som händer | Signalen dränks i brus | Falsk signal ersätter den äkta |
| Symptom ombord | Position försvinner, plottern larmar | Position finns kvar men är fel |
| Hur snabbt | Positionen kan vara borta på några sekunder | Positionen kan glida gradvis eller hoppa |
| Upptäcks av | Instrumentet självt, oftast med varning | Ofta bara av den som jämför med omvärlden |
| Risk för spridning | Låg, systemen tystnar | Hög, felet går vidare till AIS och radaroverlay |
Spoofing är det farligare av de två, av exakt det skälet som tabellens sista rad visar. En felaktig position accepteras ofta av ombordsystemen utan tydlig varning och sprids sedan vidare till AIS, radaroverlay och kommunikationssystem. Du ser en snygg, stabil position på skärmen. Den stämmer bara inte.
Ett dokumenterat fall från svenska vatten: en båt som seglade utanför Slite på Gotland fick GPS-position utanför Kaliningrad. Avståndet är runt 30 mil. Skärmen visade ingen felkod.
Gotland, Öland och rutterna mot Baltikum är mest utsatta
Transportstyrelsen samlar in rapporter om GNSS-störningar från sjöfarten. Fram till den 28 maj 2026 hade myndigheten tagit emot 142 rapporter, jämfört med omkring 336 under motsvarande period 2025. Siffrorna ska läsas med viss försiktighet eftersom rapporteringskriterierna har förändrats under perioden och en nedgång i antalet rapporter betyder inte automatiskt färre störningar.
Det som däremot har förändrats sedan slutet av maj 2026 är spoofingens karaktär, som har blivit mer systematisk och geografiskt utbredd. Det skiljer sig från de mer sporadiska jamming-episoder som präglade åren dessförinnan.
Geografin är tydlig. Gotland, Öland och trafikflödena mot Baltikum, Finland och Polen är de områden där störningarna slår hårdast. Planerar du en överfart till Gotland eller en längre tur österut är det här värt att räkna med redan vid ruttplaneringen.
Störningarna bedöms komma från främmande makt och räknas som en del av hybridkrigföring. Sjöfartsverket har gått ut med utökad varning och uppmanar till skärpt uppmärksamhet till sjöss. Att naturliga fenomen som solstormar och vissa väderförhållanden också kan störa satellitmottagning är känt sedan länge men den systematiska spoofingen skiljer sig från dem både i mönster och i varaktighet.
Kustbevakningen kartlade först vilka system som är GNSS-beroende
Innan utbildningen kom på plats gjorde Kustbevakningen en genomlysning av den egna navigationsförmågan. Myndigheten kartlade vilken utrustning och vilka system ombord som är beroende av GNSS och hur störkänsliga de är. Först reda ut vad som faktiskt slutar fungera, sedan träna på att klara sig utan det.
Svaret på den frågan är ofta mer omfattande än man tror. Positionen matar inte bara kartplottern utan även AIS-sändaren, radarns overlay, autopiloten och i förlängningen den bild som sjötrafikledningen har av fartyget. En falsk position följer med hela vägen. Har du en GPS-tracker på båten för att skydda mot stöld är det värt att komma ihåg att även den kan påverkas av samma störningar.
Utbildningen handlar enligt myndigheten lika mycket om arbetssätt som om teknik. Tydlig rollfördelning ombord och en aktiv kultur av att ifrågasätta det instrumenten visar lyfts fram som förutsättningar för att över huvud taget upptäcka att något är fel. Den som litar blint på skärmen märker ingenting förrän grundet kommer.
Jämför plottern med ett sjömärke du kan se
Fritidsbåtägare får ingen myndighetsutbildning men principerna går att kopiera. Jämför positionen på plottern med något du kan se: ett sjömärke, en udde, en fyr. Stämmer bäringen? Håll koll på om farten över grund plötsligt visar orimliga värden eller om kursen hoppar utan att du rört rodret. Ett tecken som är lätt att missa är att klockan i GPS-mottagaren driver, eftersom GNSS också levererar tid.
Papperskortet och kompassen är fortfarande den billigaste reservlösningen som finns. Kan du föra en enkel död räkning, alltså räkna framåt från känd position med kurs, fart och tid, klarar du dig genom en störning som varar en halvtimme. Grunderna finns i vår genomgång av vad som krävs för att navigera säkert på sjön och i sammanställningen av viktiga sjömärken.
Har du AIS ombord är det värt att komma ihåg att även andra fartygs positioner kan vara felaktiga när spoofing pågår i området. Den som följer fartygstrafik via AIS-appar ser ibland fartyg som hoppar över land. Det är samma fenomen.
Utbildning slår utrustning när tekniken fallerar
Kustbevakningens satsning bekräftar något som är lätt att glömma när varje båt har en skärm: navigationsförmåga sitter hos människan, inte i lådan. Störningarna i Östersjön går inte att köpa sig ur med dyrare elektronik, eftersom problemet ligger i signalen och inte i mottagaren.
För dig som båtägare betyder det att en repetition av grunderna har blivit mer värd än en uppgradering. Samma resonemang som ligger bakom övningar och utbildning för hög sjösäkerhet gäller här: den som tränat en gång för hand behöver inte improvisera när det gäller. Och i värsta fall, när något faktiskt går fel, är det rutinerna för nödsituationer till sjöss som avgör utgången.
Räkna med att störningarna finns kvar nästa säsong. Ta med papperskortet.
FAQ
Kan min GPS bli permanent skadad av jamming?
Nej. Störningen påverkar bara mottagningen medan den pågår och mottagaren hittar signalen igen när störkällan försvinner eller du lämnar området.
Hjälper det att ha Galileo eller Glonass i stället för GPS?
Delvis. En mottagare som använder flera satellitsystem samtidigt är något mer motståndskraftig mot enklare störning, eftersom alla system inte alltid drabbas lika hårt. Mot riktad spoofing i ett större område är skyddet begränsat och du bör inte planera en överfart med flerbandsmottagaren som enda säkerhet. Backupmetoderna behövs oavsett utrustning.
Ska jag rapportera en GNSS-störning?
Ja, till Transportstyrelsen. Rapporterna används för att kartlägga var och när störningarna inträffar och underlaget blir bättre ju fler som anmäler. Notera tidpunkt, position enligt egen uppskattning och vad instrumenten visade.
Var i svenska vatten är risken störst?
Sydöstra Östersjön, med Gotland och Öland som mest utsatta områden, tillsammans med trafikstråken mot Baltikum, Finland och Polen. Västkusten och Mälaren har varit betydligt mindre drabbade.